Det heter ju att "kärt barn har många namn" - men är det bara dom kära barnen som har det. Man kan ju kalla människor för många namn ... som t ex skitstövel, jävla idiot, dumfan, din djävul ... och då har ju även dom människorna många olika namn, men dom verkar ju inte "kära" *ler*.

Förstår ni mitt tankesätt ... jag vet - det är inte alltid så lätt att fatta mina snirkliga tankegångar.

Men då man tänker på sitt eget barn och alla "goa smeknamn" han har fått av oss - hans föräldrar - så inser man ju att "han är ett mycket kärt barn"!

En tanke dök upp i skallen min - som vanligt. Förr i tiden var det ju s k kärnfamiljer alla - nästan - tillhörde. Men numera är det nog mera sällan en kärnfamilj existerar ... eller har jag fel?

Med kärnfamilj menar jag: mamma, pappa, barn. Hela livet - utan att "byta ut" någon person i familjen - om ni förstår hur jag menar.

Numera är det ju väldigt ofta "mina och dina barn", styvpappa- och mamma, en del säger till och med plastpappa och plastmamma - vilket jag inte gillar alls ... varför kan man inte bara säga mamma och pappa - även om det inte är biologiskt rätt alla gånger ... eller om så önskas förnamnen bara.

Min familj som jag har befunnit mig i dom senaste "många" åren ... är en kärnfamilj. Vi är intakt så att säga.

Men hur tänker ni då ni hör ordet kärnfamilj ... och hur viktigt tycker ni att det är med en sån.

Det är inte alltid bäst att bibehålla kärnfamiljen - inte till vilket pris som helst ... det kan fungera hur bra som helst även om det kommer nya "medlemmar" in i familjen.

Jag menar absolut inte att kritisera eller skuldbelägga någon med detta inlägget!

Men kul att höra era tankar runt det här ... om ni vill förstås.

Jag hörde på radion en gång om en person som hade lämnat sin stackars hund i bilen! Hunden hade kokat till döds!!!!!!!!!!!!!!!! HEMSKT ÄR DET - PLÅGSAMT OCH GRYMT OCH OKÄNSLIGT OCH OTÄNKT av personen i fråga.

Man lämnar väl inte sitt djur eller sitt barn - sittandes i en kokhet bil! MAN MÅSTE JU TÄNKA FÖR TUSAN!!!!!!!!!!!!! Det är ju det som man fått hjärnan till ser ni!

Detta händer gång efter annan - varma sommardagar - att människor lämnar både barn och djur i bilen ... man känner ju själv hur hemskt det är när det är varmt och man inte får luft! Och tänk då att sitta instängd i timmar i värmen - utan vare sig luft eller vatten! Stackars djur säger jag bara ...

Nu är det träning som gäller - vi skall ju passa in på stranden! Har ni tänkt på det? Och vi skall komma in i bikinin - aldrig ser man att det står att männen skall komma in i sina shorts - utan det är bara bikinin som skall passa - nog är väl det konstigt! Men vi är väl mera lättlurade vi kvinnor - männen är slugare än oss och skiter i sin lilla mage som putar! Vad tror ni om den teorin?

Men skämt åsido - det är väl aldrig fel att träna - bra för hälsa och välbefinnande - men jag tycker det är en dålig anledning att säga - "börja träna för att få snygg strandkropp och komma in i din bikini"! Jag menar: man kan väl träna för sin hälsa - inte för sin bikini eller strandbesöken!

Och varför skall magen vara platt bara för att vi vistas på stranden? Kan man inte acceptera alla människor - oavsett formen på deras magar?

En liten tanke och fundering så här på morronkvisten ... 

Visst är det skönt när man fått iväg alla sina ”onödiga” och även ”nödiga” räkningar?! Man känner sig rik på nåt konstigt omvänt sätt, om ni förstår mig och mitt tänk. Fast man blir av med en massa tusingar … så är det ändå skönt att ”just nu och precis just nu” har man inga räkningar kvar!!! Man känner sig rik på ”inga räkningar”! Knäppt skrivet – jo jag vet!! Men det är ju som jag är …

Men nu till min undran och frågan jag tänkt ställa här i mitt inlägg till er bloggare å läsers:

Betalar ni era räkningar (jo det är ju klart som korvspad att ni gör det!!) … men vad jag menar att fråga om – är om det är över internet eller bankgiro eller posten kanske …

Själv är jag så gammelmodig – även om datorer är ett intresse för mig – så betalar jag med bankgiro – än så länge. Sonen tycker vi är omoderna … och visst – det kan jag väl hålla med om! I detta fallet … Men nog skall jag skaffa mig en sån där dosa från banken och plita in mina räkningar – så småningom och i framtiden!!!

Jag läste en gång i Aftonbladet om "att man skulle äta sig slät på si och så lång tid". Herregud - är det bara det som folk läser och eftertraktar ... att bli slät ... visst - kilon har man lagt på sig under åren som gått - var ju spe som en sticka förr, men nog vill jag som kvinna ha lite former - om än inte lika mycket som nu *ler*. Men man undrar ibland - varför det alltid verkar vara så viktigt med detta "kroppsliga" och mera ytliga - än att kunna se bakom allt detta på människan som finns där inunder allt!

Jag var in på en bloggväns blogg just precis, http://spanaren55.bloggplatsen.se/ och när jag läste hennes text i inlägget, så poppade en tanke upp i järnkontoret! Det är ofta det "poppar" upp där!

Få se nu ... jo så här tänkte jag:

När jag är ute på mina promenader, så brukar jag alltid titta mig runt omkring, verkligen titta och tänk så mycket vackert det finns i vår natur! Jag lyssnar - jag luktar ... man hör fågelkvitter, naturligtvis också billjud och andra ljud, men eftersom jag älskar att gå ut tidigt på morronen när jag är ledig ... så är det nästan bara jag och fåglarna som är vaken! Älskar dessa kvittrande flygfän. Sen måste man lukta också. Man känner om det är vinter, eller vår och sommar. Naturen inte bara syns, den både hörs och har sina dofter - sin lukt.

Och många gånger har mina tankar varit ... när jag gått där på samma väg månad efter månad ... tänk nu är det vinter eller nu är det sommar och som det har förändrats i växtligheten under denna tiden. Från att ha varit brunt gräs till att bli det allra grönaste gröna gräs, blommor som kommit fram och sprider sin doft och sin färgprakt. Från att ha varit alldeles kala grenar på träden - till att bli alldeles fantastiskt prunkande vackra träd.

Ja nog gäller det att verkligen ta sig tid och se, verkligen SE! naturen är fantastisk och tänk ... den är alldeles gratis också - bara att suga i sig av allt - av prakten - av det vackra.

Så glöm inte att andas - glöm inte att leva - glöm inte att ta till dig allt detta vackra som finns runt omkring oss alla!

Har ju lunch mellan 10.30 - 11.15 och jag sitter för det mesta på mitt kontor och äter min mat. Så även idag. Och det är inte klokt vad telefonf-n ringde hela tiden! Och visst - inte behöver jag svara när jag har lunch - men vem kan låta bli att lyfta på luren!

Så egentligen blir man störd av att sitta i kontoret under lunchen. Men jag tycker det är ganska så skönt - när det är tyst och ingen kommer in till mig, bara det här att få varva ner, kanske blunda en stund, eller läsa en bok som alltid finns på skrivbordet. Eller bara lyssna på radion. Lägga upp fötterna på en annan stol och slappa! Då får man tillbaka lite energi som räcker resten av dagen.